Vad du behöver veta om lunginflammation (pneumoni)
Vilka är symtomen på lunginflammation (pneumoni)?
Pneumoni är en infektion som vanligtvis påverkar lungorna och kan vara allvarlig och livshotande om den inte behandlas. De vanligaste symtomen är plötsligt hög feber, frossa och känsla av att frysa, hosta samt riklig och färgad (gul, grön eller brun) upphostning. Dessutom kan vissa typer av pneumoni inledningsvis börja med aptitlöshet, trötthet, muskel- och ledvärk under några dagar, och därefter utvecklas till torr hosta, stigande feber, illamående, huvudvärk och ibland kräkningar. Särskilt snabb andning, väsande andning i bröstet, svettningar och en allmän känsla av trötthet kan också vara framträdande.
Dessa symtom kan ibland förväxlas med andra luftvägsinfektioner såsom förkylning. Om besvären förvärras eller inte förbättras inom några dagar, särskilt hos personer i riskgrupp, bör man alltid kontakta en vårdprofessionell för att utesluta lunginflammation.
Hur ställs diagnosen pneumoni?
När du söker läkare görs en noggrann fysisk undersökning och om typiska fynd påträffas bekräftas diagnosen vanligtvis med lungröntgen. I vissa fall kan blodprover och upphostningsprov också begäras. Tidig diagnos är mycket viktig för en framgångsrik behandling.
Är lunginflammation (pneumoni) smittsam?
Orsaken till pneumoni är oftast bakterier, virus eller mer sällan svampar. Övre luftvägsinfektioner som banar väg för sjukdomen (till exempel influensa) är mycket smittsamma och kan lätt spridas via hosta och nysningar. Även kontakt med föremål som används av infekterade personer, såsom glas, skedar och handdukar, ökar smittorisken.
Lunginflammation kan särskilt hos små barn, äldre, personer med nedsatt immunförsvar eller kroniska sjukdomar ha ett allvarligt förlopp och hög risk för komplikationer. Globalt sett är pneumoni en av de vanligaste infektionssjukdomarna och en ledande orsak till dödsfall.
Vilka riskfaktorer bidrar till utveckling av pneumoni?
Vissa tillstånd kan underlätta utvecklingen av pneumoni. Bland dessa:
Högre ålder: Risken ökar hos personer över 65 år.
Kroniska hälsoproblem: Astma, KOL, bronkiektasi, lung- eller hjärtsjukdom, njur- eller leversjukdomar, diabetes och nedsatt immunförsvar (till exempel AIDS, blodsjukdomar, organtransplantation).
Rökning och alkoholanvändning: Försvagar lungornas försvar.
Sväljsvårigheter: Särskilt vid stroke, neurologiska sjukdomar, störningar som påverkar muskel- eller nervsystemet.
Upprepade kräkningar eller aspiration av maginnehåll till luftvägarna
Nyligen genomgångna större operationer
Perioder då influensa och liknande virusinfektioner är vanliga
Att vara medveten om dessa faktorer och kontrollera dem när det är möjligt kan bidra till att minska risken för att utveckla pneumoni.
Vad kan göras för att skydda sig mot pneumoni?
Strategier för att skydda sig mot lunginflammation kan sammanfattas i flera punkter:
Effektiv behandling av kroniska sjukdomar och regelbundna läkarbesök
Balans och tillräcklig näring, undvika stress
Följa hygienregler (regelbunden handtvätt, undvika folksamlingar)
Bekämpa tobak, alkohol och substansberoende
Vid sväljsvårigheter vidta nödvändiga åtgärder
Undvika trånga utrymmen och använda munskydd särskilt under influensasäsonger
Strikt tillämpning av hygienregler i närmiljön för personer med nedsatt immunförsvar och riskgrupper
Vissa typer av influensa och pneumoni kan förebyggas med vaccin. Influensavirus kan ensamt orsaka pneumoni och även försvaga kroppen så att bakteriell pneumoni lättare uppstår. Därför är det viktigt att ta influensavaccin varje år under den rekommenderade perioden (vanligen mellan september och november) för personer med nedsatt immunförsvar eller som tillhör riskgrupp.
När behövs pneumokockvaccin?
Streptococcus pneumoniae är en av de vanligaste orsakerna till lunginflammation i världen. Pneumokockvaccin rekommenderas särskilt för personer över 65 år, kroniska hjärt- och lungsjuka, diabetiker, personer som saknar mjälte, vissa blodsjukdomar, kronisk njursjukdom eller nedsatt immunförsvar. Det kan också behövas för personer med nedsatt immunförsvar och vuxna med AIDS. Vaccinet ges intramuskulärt och kan vanligtvis upprepas vart femte år.
Vaccinationer bör inte ges vid influensainfektion eller feber. Dessutom bör influensavaccin inte ges till personer med äggallergi. Biverkningarna av både influensa- och pneumokockvaccin är oftast milda och övergående; smärta eller rodnad vid injektionsstället, kortvarig trötthet och lätt feber kan förekomma.
Hur behandlas lunginflammation (pneumoni)?
De flesta fall av pneumoni kan behandlas hemma, men allvarliga tillstånd eller riskgrupper kan behöva sjukhusvård. Behandlingen planeras av läkaren utifrån orsaken till lunginflammationen, patientens allmänna hälsa och symtomens svårighetsgrad. Rekommenderade läkemedel är vanligtvis antibiotika (vid bakteriell pneumoni), febernedsättande och rikligt med vätska. Vid svåra fall som kräver andningsstöd eller intensivvård är sjukhusvård nödvändig.
Tidig behandling ökar chansen till framgång avsevärt. Om behandlingen fördröjs eller vid svåra fall ökar risken för komplikationer och död. Därför bör patienter alltid följa läkarens råd under tillfrisknandet.
Vanliga frågor
1. Är lunginflammation (pneumoni) smittsam?
Vissa typer av lunginflammation orsakade av virus och bakterier kan överföras från person till person. Särskilt övre luftvägsinfektioner (t.ex. influensa) är mycket smittsamma, men inte alla orsaker till pneumoni är lika smittsamma.
2. Vilka åldersgrupper är mest utsatta för lunginflammation?
Särskilt spädbarn, små barn, vuxna över 65 år, personer med kroniska sjukdomar och nedsatt immunförsvar kan drabbas hårdare och allvarligare av lunginflammation.
3. Vilka är de första symtomen på lunginflammation?
I början kan symtom som feber, frossa, frusenhet, hosta och upphostning förekomma. Trötthet, aptitlöshet och huvudvärk kan också förekomma.
4. Hur diagnostiseras pneumoni?
Diagnosen ställs av läkare genom undersökning, lungröntgen och vid behov blod- eller upphostningsprover.
5. När bör jag kontakta läkare?
Vid hög feber, svår hosta, färgförändring i upphostningen, andnöd eller om du känner dig mycket svag bör du omedelbart söka läkare.
6. Är det möjligt att behandla lunginflammation hemma?
Vid lindriga fall är det möjligt att tillfriskna med läkemedel och vård enligt läkarens rekommendationer. Men om symtomen är allvarliga, om du tillhör riskgrupp eller om tillståndet försämras bör du söka sjukhusvård.
7. Vem rekommenderas influensa- och pneumokockvaccin till?
Främst personer över 65 år, de med kroniska sjukdomar, personer med nedsatt immunförsvar och alla i riskgrupp rekommenderas att vaccinera sig. Du kan få information om dina personliga risker från din läkare.
8. Hur ser återhämtningsprocessen ut efter pneumoni?
De flesta återhämtar sig helt inom några veckor. Men vid hög ålder, underliggande sjukdomar eller svåra fall kan återhämtningen ta längre tid. Lämplig vila och läkaruppföljning rekommenderas.
9. Kan lunginflammation återkomma?
Ja, hos vissa personer kan lunginflammation uppträda flera gånger. Förekomsten av underliggande riskfaktorer kan underlätta detta.
10. Är biverkningarna av vacciner allvarliga?
De är vanligtvis milda och kortvariga; symtom som smärta vid injektionsstället, lätt feber och trötthet kan förekomma. Vid sällsynta allvarliga reaktioner bör medicinsk hjälp sökas.
11. Ökar rökning och alkoholanvändning risken för pneumoni?
Ja, rökning och överdriven alkoholkonsumtion försvagar lungornas försvar och ökar risken för pneumoni.
12. Jag har fått lunginflammation, hur kan jag skydda mig själv?
Vila, drick mycket vätska, ta dina mediciner enligt läkarens ordination, undvik ansträngande aktiviteter och håll dig så långt som möjligt borta från nära kontakt med andra.
13. Vilket är det mest effektiva sättet att förebygga lunginflammation?
Att vaccinera sig, följa hygienregler, hålla riskfaktorer under kontroll och inte försumma regelbundna hälsokontroller är bland de mest effektiva metoderna för att förebygga lunginflammation.
Källor
Världshälsoorganisationen (WHO), Översikt över lunginflammationssjukdomen och globala rapporter om lunginflammation
Centers for Disease Control and Prevention (CDC), Lunginflammation — Förebyggande, symtom och behandling
European Respiratory Society (ERS), Lunginflammation: Riktlinjer och rekommendationer
American Thoracic Society (ATS), Riktlinjer för samhällsförvärvad lunginflammation
The Lancet Respiratory Medicine, Global och regional börda av sjukhusinläggningar för lunginflammation