Magsår och Duodenalsår: Orsaker, Symtom och Behandlingsalternativ

Magsår och tolvfingertarmsår (duodenalsår) är vävnadsförluster som uppstår på insidan av dessa organ till följd av magsyra och matsmältningsenzymer. Detta tillstånd kan, genom att vävnaden påverkas av syra och matsmältningsvätskor, tränga djupare och orsaka sår och inflammation. Sår är en matsmältningssjukdom som är vanligt förekommande över hela världen och kan leda till allvarliga hälsoproblem.

Vilka är orsakerna till sår?

Den vanligaste orsaken till magsår och duodenalsår är en bakteriell infektion med namnet Helicobacter pylori. En annan viktig faktor är regelbunden användning av icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID), särskilt aspirin och olika reumatiska läkemedel under lång tid. Andra riskfaktorer som genetisk benägenhet, kronisk stress, kortisonliknande läkemedel, rökning, alkoholvanor, överdriven koffeinkonsumtion (t.ex. kaffe) och miljöfaktorer kan också bidra till utvecklingen av sår. Dock kan effekten av dessa variera från person till person.

Vid vilka åldrar och hos vilka personer är sår vanligast?

Sår kan utvecklas i alla åldrar, men duodenalsår ses oftast i åldersgruppen 30–50 år och är vanligare hos män. Däremot blir magsår vanligare i högre åldrar, särskilt hos kvinnor över 60 år. Enligt olika studier varierar andelen personer som någon gång får diagnosen sår i befolkningen mellan 2 % och 6 %. Duodenalsår är vanligare än magsår.

Vilka är symtomen på sår?

Det mest grundläggande symtomet på magsår och duodenalsår är en brännande eller gnagande smärta som oftast känns i övre delen av buken. Denna smärta ökar vanligtvis vid hunger, kan uppträda mellan måltider eller på natten och kan vara så intensiv att den väcker patienten ur sömnen. Smärtan kan lindras efter att man ätit eller tagit antacida läkemedel. Hos personer med sår kan mer sällan även illamående, kräkningar, minskad aptit och oavsiktlig viktminskning förekomma. Särskilt är det typiskt för sår att smärtan minskar efter kräkning. Under vissa perioder (t.ex. på våren och hösten) kan besvären öka.

Vilka är de allvarliga konsekvenserna av sår?

Blödning: Den vanligaste orsaken till blödningar i övre mag-tarmkanalen är sår. Blödning kan ibland vara det första symtomet hos personer som inte tidigare fått diagnosen sår. Att ha mörkbrun eller svart (tjärfärgad) avföring eller att kräkas "kaffesumpsliknande" material betraktas som viktiga varningssignaler. Vid plötslig svaghet, kallsvettning och liknande tillstånd bör blödning misstänkas. Vid dessa symtom bör man omedelbart söka vård.

Perforation (genombrott): Om såret fördjupas och helt penetrerar väggen i magsäcken eller duodenum, kan magsyra och matsmältningsenzymer läcka ut i bukhålan och orsaka plötslig och svår buksmärta. Bukmusklerna blir stela och personen får svårt att röra sig. Detta är ett livshotande tillstånd som kräver akut kirurgisk behandling.

Obstruktion: Särskilt vid allvarliga sår, vävnadssvullnad eller långvarig ärrbildning i pylorusområdet vid utgången av duodenum eller magsäcken kan förträngning och till och med blockering uppstå. I detta fall kan mat och vätska inte lämna magsäcken, och patienten kräks ofta och i stora mängder. Undernäring och snabb viktminskning kan utvecklas. Snabb diagnos och kirurgisk behandling kan vara nödvändig i sådana fall.

Vilka metoder används för att diagnostisera sår?

För att ställa diagnos hos patienter med misstänkt sår är en detaljerad medicinsk anamnes och fysisk undersökning viktig. Dock ger fysisk undersökning eller ultraljud vanligtvis inte specifika fynd för sår. I praktiken rekommenderas ofta att prova läkemedel som minskar magsyra och observera om besvären förbättras. Den slutgiltiga diagnosen ställs dock med endoskopi av övre mag-tarmkanalen (esofagogastroduodenoskopi). Vid endoskopi kan matstrupen, magsäcken och duodenum ses direkt, och vid behov kan biopsi tas från misstänkta områden. Även om röntgen med barium av magsäck och duodenum kan göras, föredras numera endoskopi oftare.

Vilka metoder är effektiva vid behandling av sår?

Läkemedelsbehandling:

Den huvudsakliga behandlingen i modern terapi är läkemedel som minskar produktionen av magsyra, såsom protonpumpshämmare (omeprazol, lansoprazol m.fl.) och H2-receptorblockerare (ranitidin, famotidin, nizatidin m.fl.). Dessa läkemedel stödjer sårläkning och lindrar besvären. Om Helicobacter pylori-infektion påvisas är eliminering av denna bakterie med lämpliga antibiotika också en viktig del av behandlingen. Behandlingens längd och kombination varierar beroende på sårets plats, storlek och patientens allmänna hälsotillstånd.

Kirurgisk behandling:

De flesta sår läker framgångsrikt med läkemedelsbehandling. Men om komplikationer som blödning, perforation eller obstruktion utvecklas, eller om såret inte läker trots läkemedelsbehandling, kan kirurgiskt ingrepp bli nödvändigt.

Kost och livsstil:

Tidigare rekommenderades en strikt diet till patienter med sår; men idag är det känt att en speciell diet inte har någon direkt effekt på sårläkning. Det räcker oftast att personen är uppmärksam på vilka livsmedel som förvärrar besvären och begränsar dessa. Dessutom rekommenderas rökstopp eftersom rökning fördröjer sårläkning. Att undvika alkohol och onödig läkemedelsanvändning (särskilt aspirin och NSAID) är också viktigt i behandlingen av sår.

Att minska stressfaktorer, äta regelbundet och hälsosamt samt få tillräckligt med sömn är allmänna hälsoåtgärder som också bidrar positivt till sårläkningsprocessen.

Sambandet mellan Helicobacter pylori och sår

Helicobacter pylori är den huvudsakliga orsaken till många sårfall. Förekomsten av denna bakterie är mycket hög vid duodenalsår. Dock kan vissa personer ha bakterien utan att utveckla sår; därför tros även genetiska och miljömässiga faktorer spela en roll. Helicobacter pylori kan förutom sår även orsaka kronisk gastrit, och vissa studier visar att denna bakterie kan öka risken för magcancer något.

Vanliga frågor

1. Läker sår helt?

De flesta sår kan läka helt med rätt läkemedelsbehandling och, om bakteriell infektion föreligger, med lämpliga antibiotika. Det är dock viktigt att vara vaksam mot risken för återfall.

2. Hur smittar Helicobacter pylori?

Denna bakterie kan lätt smitta från person till person via munnen eller i miljöer med bristande hygien.

3. Vad bör man tänka på för att undvika att såret återkommer?

Även efter avslutad behandling bör man undvika rökning, onödiga smärtstillande medel och alkoholkonsumtion; man bör också följa en hälsosam kost och god hygien.

4. Vilken roll har kosten vid behandling av sår?

Även om en särskild diet inte rekommenderas för sår, är det främsta rådet att undvika livsmedel som orsakar obehag.

5. Är blödning från sår livshotande?

Allvarliga blödningar kan vara livshotande. Vid symtom som svart avföring eller brunaktiga kräkningar bör man omedelbart kontakta läkare.

6. Vilka läkemedel utlöser sår?

Långvarig användning av aspirin, ibuprofen och andra NSAID-typ smärtstillande medel ökar risken för sår.

7. Orsakar stress sår?

Stress är inte ensam orsak till sår; men den kan underlätta sårbildning genom att öka magsyra eller försvaga immunförsvaret.

8. Vilket är det tydligaste symtomet på sår?

Vanligtvis är det en brännande eller gnagande smärta i övre delen av buken, särskilt vid hunger.

9. Ska Helicobacter pylori alltid behandlas om den upptäcks?

Behandling rekommenderas hos patienter med aktivt sår eller tecken på kronisk gastrit.

10. Kan barn få sår?

Ja, även om det är ovanligt kan sår förekomma hos barn. Vid symtom bör man alltid kontakta en barn-gastroenterolog.

11. Är endoskopi en svår procedur?

Endoskopi är oftast en kort, tolererbar procedur som vanligtvis görs bekvämt med lugnande läkemedel.

12. Måste man använda läkemedel livet ut efter behandling av sår?

De flesta patienter behöver inte läkemedel efter avslutad behandling. Men om riskfaktorer (t.ex. NSAID-användning) kvarstår kan långvarig behandling behövas enligt läkarens rekommendation.

Källor

Världshälsoorganisationen (WHO) – Fakta om peptiskt sår

American College of Gastroenterology – Riktlinjer för diagnostik och behandling av peptiskt magsår och H. pylori-infektion

Mayo Clinic – Peptiskt magsår

National Institute of Diabetes and Digestive and Kidney Diseases (NIDDK) – Definition & fakta om peptiska sår

Global Helicobacter pylori Study Group – H. pylori och magsjukdomar

American Gastroenterological Association – Resurser för patientvård om magsårssjukdom