Panikattack: Symtom, Orsaker och Stödinsatser
Vad är panikattack?
Panikattack är ett tillstånd som kännetecknas av plötsligt uppträdande intensiv rädsla, oro och kroppsliga symtom, vilket kan påverka individens vardag negativt. Under attacken kan personer ofta känna som om de får en hjärtinfarkt, gripas av dödsångest eller få panik av tanken på att tappa kontrollen. Även om många människor upplever panikattacker en eller flera gånger i livet, talar man om diagnosen "paniksyndrom" när dessa attacker blir regelbundna och skapar en tydlig oro hos individen.
Vad betyder panikattack?
Paniksyndrom och panikattacker är bland de vanligaste tillstånden inom psykiatrin. Paniksyndrom kännetecknas av återkommande panikattacker vid oväntade tidpunkter, där det är omöjligt att förutse när de ska uppstå. Enligt diagnostiska kriterier (DSM-5) beskrivs en panikattack som en våg av intensiv rädsla och oro som snabbt når sin topp inom några minuter.
Vid panikattacker ses ofta följande fysiska och emotionella symtom tillsammans:
Hjärtklappning eller ökad hjärtfrekvens
Andningssvårigheter, andnöd, snabb andning
Smärta eller tryckkänsla i bröstet
Svettning, skakningar, frossa eller värmevallningar
Yrsel, omtöckning, känsla av att svimma
Magont, illamående
Domningar, stickningar
Känsla av overklighet eller att vara främmande för sig själv (derealisation, depersonalisation)
Rädsla för döden, förlust av kontroll eller känsla av att "bli galen"
Även om panikattacker inte direkt hotar livet, kan de vara mycket obehagliga och skrämmande; de kan ha betydande negativa effekter på livskvaliteten. Det viktiga är att känna igen symtomen och veta att de kan hanteras med rätt tillvägagångssätt.
Varför uppstår panikattacker?
Orsakerna till panikattacker är inte helt klarlagda och uppstår oftast genom en kombination av genetiska, biologiska, psykologiska och miljömässiga faktorer. Genetisk predisposition, familjehistoria, intensiv stress, trauma eller ångestsjukdomar kan öka risken för att utveckla panikattacker. Obalanser i hjärnans kemikalier som serotonin och noradrenalin kan också spela en roll. Hos vissa personer kan panikattacker uppstå utan någon tydlig utlösande faktor.
Vilka symtom visar sig vid panikattack?
Panikattacker är oftast relaterade till en överaktivering av kroppens "kamp-eller-flykt"-respons. Attacken börjar vanligtvis utan någon yttre utlösare, intensifieras ofta inom cirka 10 minuter och avtar sedan gradvis.
Bland de vanligaste rapporterade symtomen finns:
Bröstsmärta och tryckkänsla
Svårighet att svälja
Andnöd/snabb andning
Hjärtklappning
Känsla av att svimma
Värmevallningar/frossa/skakningar
Svettning
Illamående, magont
Domningar, stickningar
Rädsla för döden, känsla av att tappa verklighetsuppfattningen
Paniksyndrom börjar oftast i ung vuxen ålder och är något vanligare hos kvinnor än hos män. Attackerna kan upplevas på olika sätt och med varierande intensitet hos olika personer. Hos vissa individer kan det efter en attack finnas en stark oro för att få en ny attack; detta kan vara en ledtråd till utvecklingen av paniksyndrom.
Hur visar sig panikattack hos barn?
Panikattacker hos barn kan yttra sig med liknande kroppsliga symtom som hos vuxna; dock kan barn ha svårigheter att uttrycka sina besvär. Genetisk benägenhet, stressiga livshändelser, överdriven oro och funktionella förändringar i vissa hjärnområden kan spela en roll i utvecklingen av panikattacker hos barn. Ofta kan barn utveckla oro för att nya attacker ska komma efter negativa upplevelser.
Vad är nattliga panikattacker?
Panikattacker kan uppstå inte bara på dagen utan även under djupa sömnfaser på natten. Vid nattliga panikattacker kan symtom som plötslig känsla av rädsla vid uppvaknande, intensiv oro, hjärtklappning, svettning, skakningar, andnöd och magbesvär förekomma. Dessa attacker kan störa sömnrytmen och påverka livskvaliteten negativt.
Hur utvecklas panikattack?
Panikattacker är inte direkt livshotande; dock kan symtomen likna allvarliga tillstånd som hjärtinfarkt eller andningssjukdomar. Därför rekommenderas det särskilt vid första attacken att personen söker vård för att utesluta underliggande medicinska problem.
Det finns hypoteser om att obalans i hjärnans kemikalier som "GABA", serotonin och kortisol bidrar till uppkomsten. Forskning pågår för att bättre förstå de mekanismer som bidrar till attackerna.
Vilka är riskfaktorerna för panikattack?
Panikattack kan uppstå hos vem som helst, när som helst. Riskfaktorer är:
Genetisk predisposition och familjehistoria
Kvinnligt kön
Tidig vuxenålder (särskilt runt 25 års ålder)
Stressiga livshändelser (sorg, skilsmässa, övergrepp i barndomen)
Kemiska ämnen (vissa läkemedel, koffein, alkohol, substansbruk)
Psykologisk konstitution (tillbakadragen, histrionisk, tvångsmässig eller borderline-drag)
Miljömässiga utlösare och personlighetsfaktorer
Hur påverkar panikattack livet?
Obehandlade panikattacker kan med tiden leda till betydande problem med livskvalitet och funktion. Undvikande av sociala situationer, ständigt sökande efter medicinsk hjälp, försämrad arbets- och skolprestation, depression, andra ångestsyndrom och ökad risk för substansbruk kan förekomma. Hos vissa kan agorafobi utvecklas, med en tendens att undvika folkmassor eller slutna utrymmen.
Hur länge varar en panikattack?
Varje panikattack kan vara olika lång. Oftast är den intensiv i 10–30 minuter, men kan i sällsynta fall pågå upp till en timme. Frekvensen och varaktigheten av attackerna varierar från person till person; vissa kan ha sällsynta attacker, medan andra upplever dem ofta och återkommande.
Hur ställs diagnosen panikattack?
Panikattack kräver en omfattande bedömning av läkare eftersom symtomen kan likna dem vid olika medicinska tillstånd. Elektrokardiografi (EKG), tester av sköldkörtelfunktion, fullständig blodstatus och lungfunktionsprov används för att utesluta organiska orsaker. Därefter utvärderas individens psykosociala bakgrund och diagnoskriterier som DSM-5 används. Paniksyndrom diagnostiseras inte hos alla som upplever panikattacker, men om attackerna är återkommande, oförklarliga och åtföljs av ihållande oro kan paniksyndrom misstänkas.
Attackerna får inte förklaras av substans- eller läkemedelsbruk, organiska sjukdomar eller andra psykiatriska tillstånd. Diagnosen ställs oftast av en professionell inom psykisk hälsa.
Vad bör man göra under en panikattack?
Under en attack kan det vara till hjälp att fokusera på att lugna sig. Att andas djupt och långsamt, prova tekniker som "4-7-8 andningsövning", gå till en plats där man känner sig tryggare eller be om stöd från någon närstående kan vara hjälpsamt. Det är viktigt att fokusera på andningen och omstrukturera negativa tankar tills attacken går över. Vid frekventa attacker rekommenderas att söka professionell hjälp.
Strategier för att hantera panikattacker
Följande strategier kan vara till hjälp för att hantera panikattacker:
Andas djupt och långsamt
Använda lugnande självinstruktioner (till exempel "Detta är en tillfällig fas")
Lämna bullriga eller trånga miljöer och vara på en lugn plats
Få stöd från en nära vän eller familjemedlem
Regelbunden motion, meditation och avslappningstekniker
Vid behov söka professionellt stöd från terapeut eller psykiater
Vad hjälper mot panikattack?
Det finns olika sätt att lugna sig själv: Djupa andningsövningar, avslappningstekniker, att börja med yoga, prova aromaterapi eller lugnande örtteer kan vara till hjälp för vissa. Men på lång sikt är det mest effektiva sättet att arbeta med en specialist för att lära sig lämpliga psykoterapimetoder och vid behov få medicinsk behandling.
Moderna tillvägagångssätt vid behandling av panikattack
Behandling av panikattacker sker oftast med psykoterapi och/eller läkemedel. Det starkaste beviset inom psykoterapiområdet tillhör kognitiv beteendeterapi (KBT). KBT hjälper individen att förstå de underliggande mekanismerna bakom känslor och tankar som upplevs under panikattacker samt att utveckla strategier för att hantera dessa.
Vid läkemedelsbehandling kan antidepressiva och ibland kortvarigt ångestdämpande läkemedel användas. Din läkare kommer att anpassa din behandlingsplan utifrån de symtom som utvecklas. Läkemedlens effekt kan kännas av efter några veckor och regelbunden uppföljning krävs under behandlingen.
Fördelar med andnings- och avslappningsövningar
Eftersom andningen kan bli ytlig och snabb under en panikattack kan kroppen slappnas av med hjälp av andningsövningar. En övning där man andas in djupt i 4 sekunder, håller andan i 1 sekund och andas ut långsamt under 4 sekunder kan vara till hjälp. På samma sätt kan tillämpning av progressiva muskelavslappningstekniker bidra till att hantera attackens symtom.
Hypnosens och motionens roll
Tillsammans med olika psykoterapitekniker kan hypnosterapi vara ett stöd för vissa personer. Dessutom kan regelbunden fysisk aktivitet (som promenader i lugnt tempo, simning) påverka vissa kemiska balanser i hjärnan positivt och stabilisera sinnesstämningen.
Att stödja närstående som upplever panikattacker
Vid en panikattack är det viktigt att vara närvarande, förbli lugn, inte döma och använda ett mjukt och stödjande språk. Fokusera på att få personen att känna sig trygg när attacken är över. Vid behov kan du hjälpa till att utföra andningsövningar eller andra stödjande metoder som ni tidigare använt tillsammans.
Vanliga frågor
1. Är panikattack och paniksyndrom samma sak?
Nej. En panikattack är ett tillstånd som kännetecknas av plötslig rädsla och kroppsliga symtom; paniksyndrom innebär att panikattackerna är frekventa, återkommande och påverkar personens liv negativt.
2. Kan panikattack förväxlas med hjärtinfarkt?
Ja. Det kan finnas liknande symtom som bröstsmärta, hjärtklappning och andnöd. Panikattack är tillfällig och helt psykologisk, medan hjärtinfarkt är ett medicinskt akut tillstånd. Om dina symtom uppträder för första gången eller är allvarliga, kontakta alltid en läkare.
3. Går panikattack över av sig själv?
De flesta panikattacker minskar i intensitet med tiden och går över av sig själv på kort tid. Men om de återkommer eller påverkar din livskvalitet bör du söka professionell hjälp.
4. Vilka situationer kan utlösa panikattacker?
Ofta kan intensiv stress, traumatiska händelser, sömnbrist, överdriven konsumtion av koffein eller alkohol vara utlösande faktorer. Ibland kan attacker också uppstå utan någon tydlig orsak.
5. Hur gör man en djupandningsövning?
Sitt bekvämt och andas in djupt genom näsan i 4 sekunder, håll andan i 1 sekund och andas sedan långsamt ut genom munnen under 4 sekunder. Att upprepa denna cykel några gånger kan verka lugnande.
6. Är det möjligt att helt bli av med panikattacker?
Med lämpliga terapier och/eller läkemedelsbehandling kan frekvensen och intensiteten av panikattacker minskas avsevärt. Det är viktigt att vara följsam med behandlingen och att lära sig stresshantering.
7. Kan barn få panikattacker?
Ja. Precis som hos vuxna kan panikattacker förekomma hos barn. Barn uttrycker ofta sin oro genom kroppsliga symtom som magont eller yrsel.
8. När bör jag söka sjukhusvård vid en panikattack?
Om du för första gången upplever tydliga och allvarliga symtom eller känner dig som om du har ett allvarligt medicinskt problem, sök alltid vård på en vårdinrättning.
9. Är örtteer och aromaterapi till nytta vid panikattacker?
För vissa personer kan örtteer (t.ex. kamomill) eller aromaterapi vara lugnande; men dessa bör inte ersätta läkarens rekommendationer.
10. Är läkemedelsbehandling nödvändig?
Inte för alla, men vid frekventa och allvarliga panikattacker kan läkemedelsbehandling vara till hjälp. Beslut om lämplig behandling bör fattas tillsammans med en professionell inom psykisk hälsa.
11. Vilka psykoterapier är effektiva förutom KBT?
Samtalsterapier, avslappningstekniker och för vissa personer kan hypnosterapi ge ytterligare fördelar.
12. Kan motion förebygga panikattacker?
Regelbunden fysisk aktivitet bidrar till minskad stress och ökat allmänt välbefinnande; detta kan minska risken för panikattacker.
13. Hur kan jag hjälpa någon som har en panikattack?
Förbli lugn, ge stöd, påminn personen om att tillståndet är tillfälligt. Erbjud hjälpande övningar och stanna kvar tills processen är över.
Källor
Världshälsoorganisationen (WHO) – Mental Health Topics
Amerikanska psykiatriska föreningen (APA) – Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5)
National Institute of Mental Health (NIMH) – Panic Disorder Information
Anxiety and Depression Association of America (ADAA) – Panic Attacks Resource
Mayo Clinic – Panic Attacks and Panic Disorder
The Lancet Psychiatry; Generalized anxiety disorder and panic disorder: recent advances in diagnosis and management