Buksmärta: Symptom, Orsaker och Korrekt Tillvägagångssätt
Inflammatoriska tillstånd som utvecklas i buken leder ofta till besvär såsom aptitlöshet, illamående och kräkningar. Vid plötsligt påkommande buksmärta är det nödvändigt att patienterna utvärderas noggrant. Om buksmärtan varar längre än en vecka är det mindre sannolikt att det rör sig om ett akut buk-tillstånd som kräver omedelbar kirurgi. Dock bör orsaken till sådana besvär alltid undersökas av en läkare, även om besvären pågår länge.
Vilka är de möjliga orsakerna till buksmärta?
Buksmärtor som känns i olika områden kan vara relaterade till sjukdomar eller problem som är specifika för organen i det området. Vanliga orsaker är följande:
Sjukdomar i mage, tunntarm och tjocktarm
Urinvägs- och hepatobiliära systemstörningar såsom njur- eller gallsten
Sjukdomar i kvinnliga och manliga fortplantningsorgan
Menssmärtor (dysmenorré)
Komplikationer relaterade till diabetes
Binyrestörningar
Vissa blodsjukdomar
Förgiftningar av kemiska ämnen (bly, morfin m.fl.)
Infektiösa sjukdomar såsom bältros (herpes zoster)
Orsaken till buksmärta kan inte bara vara sjukdomar i organen i bukhålan, utan även vissa sjukdomar i andra delar av kroppen. Till exempel kan lunginflammation, hjärtinfarkt och revbensfrakturer också visa sig med buksmärta.
Kan buksmärta förväxlas med andra sjukdomar?
Platsen för smärtan i buken är viktig för att förstå den underliggande orsaken. Smärtor som uppstår i olika områden är vanligtvis relaterade till följande organ:
Högra övre buken: Lever, gallblåsa, gallvägar, peptiska sår
Vänstra övre buken: Mjälte, bukspottkörtel, relevant del av aorta
Ovanför naveln: Mage, matstrupe, tolvfingertarm, reflux, gastrit, sår och andra övre gastrointestinala besvär
Vänstra nedre buken: Inflammation i tjocktarmen, äggstockssjukdomar, urinvägsproblem, utomkvedshavandeskap, aortasjukdomar, blindtarmsinflammation
Högra nedre buken: Blindtarmsinflammation, äggstockssjukdomar, urinvägsinfektioner, utomkvedshavandeskap, ljumskbråck, gallvägsproblem
Därför beaktas både lokala organsjukdomar och systemiska sjukdomar vid utvärdering av buksmärta.
Vilka metoder bör följas vid hantering av buksmärta?
Eftersom buksmärta kan ha många olika orsaker kan det vara olämpligt att ta läkemedel slumpmässigt utan diagnos. Särskilt vid buksmärta med okänd orsak och som inte tidigare har utvärderats av läkare rekommenderas det inte att använda smärtstillande eller andra läkemedel. Sådana läkemedel kan försvåra diagnosen av en allvarlig underliggande sjukdom.
Vid milda och kortvariga buksmärtor efter måltid kan vissa praktiska åtgärder vara lindrande. Att dricka lätt kylt vatten, äta rostat bröd eller ett lätt mellanmål eller konsumera milda livsmedel som banan och äppeljuice kan ibland hjälpa. Men om besvären kvarstår eller förvärras bör läkare konsulteras.
I vilka situationer bör man söka specialistvård vid buksmärta?
Vid följande tillstånd är det av livsviktig betydelse att omedelbart söka vård:
Svår, återkommande, tilltagande eller ihållande smärta
Andningssvårigheter, svimningskänsla, blödning, kräkning eller hög feber i samband med buksmärta
Smärtan sprider sig till bröst, hals eller axel
Blod i avföringen
Uttalad svullnad och spänning i buken
I sådana fall spelar läkarens kliniska erfarenhet och kunskap en viktig roll vid diagnos. Behandlingen varierar beroende på den identifierade orsaken. Till exempel, om det upptäcks stenar i urinvägarna föredras oftast läkemedelsbehandling, medan vid tillstånd som kräver kirurgiskt ingrepp såsom blindtarmsinflammation kan akut operation rekommenderas.
Vanliga frågor
1. När blir buksmärta farligt?
Vid svår, ihållande eller återkommande smärta, samt om det förekommer svimning, feber, blödning, kräkning eller andningssvårigheter, bör läkare kontaktas omedelbart.
2. Vad hjälper mot buksmärta hemma?
Vid milda och kortvariga smärtor kan lämpliga, lätta livsmedel och drycker konsumeras. Om orsaken till smärtan är oklar eller om smärtan är svår, rekommenderas det inte att använda läkemedel hemma.
3. Är buksmärta alltid ett tecken på blindtarmsinflammation?
Nej. Blindtarmsinflammation är en vanlig orsak till smärta i nedre högra delen av buken, men buksmärta kan bero på många olika sjukdomar.
4. Är buksmärta annorlunda hos kvinnor?
Hos kvinnor kan buksmärta uppstå av många specifika orsaker såsom menstruationscykel, äggstocks- eller livmodersjukdomar.
5. Varför är kräkning tillsammans med buksmärta viktigt?
Kräkningar kan ibland vara ett tecken på allvarliga sjukdomar i buken eller tarmobstruktion. Därför bör läkare kontaktas om det förekommer samtidigt.
6. När bör jag söka akutvård vid buksmärta?
Om smärtan är mycket svår, inte går över, sprider sig eller om de angivna ytterligare besvären förekommer, bör akutvård uppsökas.
7. Vad ska göras vid buksmärta hos barn?
Vid vanlig buksmärta hos barn kan observation i hemmet göras om besvären är milda och kortvariga. Om smärtan är svår eller om det finns ytterligare symtom bör läkare kontaktas.
8. Är buksmärta farligt under graviditet?
Buksmärta under graviditet kan vara normalt men kan också tyda på allvarliga problem. Särskilt vid svår, långvarig smärta eller blödning är det viktigt att omedelbart rådfråga en vårdprofessionell.
9. Är buksmärta ett enkelt problem eller kan det vara ett tecken på en allvarlig sjukdom?
Buksmärta kan ibland bero på enkla orsaker, men i vissa fall kan det också vara ett tecken på allvarliga sjukdomar. Därför är varaktigheten och svårighetsgraden av symtomen viktiga.
10. Vilka undersökningar görs vid buksmärta?
Förutom läkarundersökning används vid behov blod- och urinprov, ultraljud eller datortomografi som bilddiagnostiska metoder.
11. Varför uppstår buksmärta efter måltid?
Det uppstår oftast av godartade orsaker såsom matsmältningsbesvär, men om det blir ihållande bör det utvärderas.
12. Är det lämpligt att använda antibiotika vid buksmärta?
Nej; antibiotika ska endast användas på läkares inrådan och för specifika infektioner.
13. Vilken läkare behandlar buksmärta?
Vid första utvärderingen hanteras detta av en specialist i internmedicin eller allmänläkare, och vid behov remitteras till relevant specialitet.
Källor
World Health Organization (WHO) – Acute Abdominal Pain Factsheet
Centers for Disease Control and Prevention (CDC) – Abdominal Pain Guidelines
American College of Gastroenterology – Guidelines for the Evaluation of Abdominal Pain
British Medical Journal – Clinical Review: Acute Abdominal Pain in Adults
UpToDate – Evaluation of Acute Abdominal Pain in Adults and Children